Invent

Lasagne a la häst


Jag blir förundrad över senaste veckans uppdaganden och skriverier om hästkött i lasagnen.
Alltså att folk blir så förvånade över detta ”matfusk”. Det är ju iaf riktigt kött i..
Tänk bara på alla andra produkter som får kallas för mat men som egentligen innehåller en massa kemiska, framlaborerade sörjor.
Ta t.ex. margarinprodukter, jag tror att den som vet hur det framställs skulle inte äta det frivilligt?!
Snacka om att lura konsumenterna till ohälsa.
Här är exempel från Livsmedelsverkets hemsida om framställning av smör och margariner.
Läs och begrunda.

Smör
Smör görs av grädde som syras och kärnas. Oftast tillsätts salt vid tillverkningen. Smör innehåller 80 procent smörfett.

Margariner och matfettsblandningar
Margarin eller matfettblandning kallas matfetter som består av enbart vegetabiliska fetter eller blandningar av vegetabiliska fetter och animaliska fetter, till exempel smörfett. Råvarorna består av olika fetter, skummjölk eller skummjölkprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent.

Vid tillverkning av margarin används ibland olika metoder för att ändra fettets egenskaper. Det handlar om att få rätt konsistens, smältpunkt och förlängd hållbarhet.

Vegetabiliska oljor
De flesta vegetabiliska oljor utvinns genom att oljan pressas ur fröet, ibland under uppvärmning till cirka 90 grader. Detta innebär en viss risk för bildning av stekytemutagener och PAH.

För vissa oljefröer görs en kompletterande extraktion med lösningsmedel. Det är tillåtet att använda extraktionsbensin (hexan) för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat. Lösningsmedel används i vid behov för att rena råvaran från föroreningar och naturligt förekommande smak- och luktämnen. De enskilda tillverkarna kan ge närmare information.

Rening av fetter och oljor
De fettråvaror som används för framställning av margariner och matoljor genomgår olika reningssteg för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.

Efter pressning filtreras oljan. För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror och slippa bismaker behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut (avlecitineras). PAH tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och eventuella tungmetaller och deodorisering (ångdestillering) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel, mm försvinner eller minskar. Dessa reningsprocesser sker både för pressad och extraherad olja för att uppnå en neutral och hållbar produkt.

Aningen skillnad i redogörelse. Kort och enkelt beskrivs det hur man gör smör medans margarinet har en ordentlig utläggning med reningsprocesser och det säger inte mycket om vad som händer i en margarinfabrik under själva tillverkningen.
Det som förvånar mig är hur billigt det är med margarin som måste genomgå såna stora processer innan du har det i ett paket i butik medans smöret är enkelt framställt och paketerat, hmmm.

Andra vanliga produkter som är rent lurendrejeri, som finns i butiken och innehåller mer skräp än riktiga råvaror och som bör undvikas är t.ex. glass, alla sorters kakor, kex och bullar, smaksatta youghurtar/fil, all sorters hel- och halvfabrikat.
Listan kan göras lång men mitt tips är att läs alltid innehållsförteckningen, ju längre förteckning ju sämre kvalité och håll dig till rena råvaror. (Råvarorna får bli ett senare ämne)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kontakta oss

  • user_white Livlig.nu
  • speech_white Tel. 070-458 05 11
  • mail_white E-mail: info@livlig.nu

Livlig.nu

Scroll to top